Skrifter om adoption

Lästips: Skrifter om adoption att beställa

Adoptionsorganisationerna i Sverige har tillsammans gett ut en skriftserie med lättlästa och informativa skrifter. De kostar 40 kronor styck (plus porto) och går att beställa via e-post. Glöm inte att skriva vad du heter och var du bor i mailet.

Vi genomför för tillfället en revidering av skrifterna, men detta påverkar inte din beställning.

Ett nytt modersmål

Skriften Ett nytt modersmål är uppdaterad 2021 och presenteras här i ny version. Den här skriften är gratis och du kan ladda ner den här.

OBS: Skriften går inte att beställa utan laddas endast ned.

 

Barnbarn genom adoption

Skriften Barnbarn genom adoption är uppdaterad 2021 och presenteras här i ny version. Den här skriften är gratis och du kan ladda ner den här:

OBS: Skriften går inte att beställa utan laddas endast ned.

Ska jag vara här?

Om adopterade barn i förskolan. Det är en stor händelse att börja förskolan, både för barn och för deras föräldrar. För familjer med adopterade barn kan steget vara extra stort. Skriften handlar om hur förskolan kan ge nya erfarenheter och bidra till adopterade barns trygghet och utveckling. Den ersätter "adoptivbarn och förskolan".

Skriften, som är gratis, skickar vi gärna tillsammans med andra skrifter i beställningen.
Annars debiterar vi en fraktkostnad

Att adoptera syskon

Adoption av två eller tre barn på samma gång, en syskongrupp, har sina speciella glädjeämnen och sina specifika svårigheter för såväl föräldrar som barn. Alla familjemedlemmar behöver närhet och individuellt utrymme och varje familj får lägga sitt pussel så att var och en får det den behöver.

Barn i behov av speciella föräldrar

"Vem vill bli familj med mig?" Det finns fortfarande många barn i världen som har anledning att fråga sig det. Och vem vill och kan bli en bra familj till något av de barn vi idag kallar sn-barn? Det är det den här skriften handlar om.

 

 

Familjer med både adopterade och biologiska barn

Barn behöver föräldrar som behöver barn som behöver… Vilka barn? Vilka föräldrar? Och i adoptivfamiljen finns frågan: Hade Manuel haft det bättre i sitt ursprungsland eller hos familjen på andra sidan vägen än han fick det hos just oss? En fråga vi aldrig får svar på.

 

Att byta liv - om adoptivbarns behov och möjligheter

Adoption är en glädjerik förening mellan barn och vuxna som behöver varandra: Men för barnet börjar adoption med förlustern av dess biologiska föräldrar och av den plats i världen som var ämnad att bli dess egen. Genom adoption får barnet ett liv i en annan egen familj. En sådan barndom innehåller särskilda risker och möjilgheter, vilket betyder att adoptivbarnet har speciella behov.

Den här skriften beskriver adoptivbarns utvecklingsuppgifter och är avsedd för dem som i sin yrkesroll möter adoptivbarn och för adoptivföräldrar, dvs för personer som behöver förstå adoptivbarns bakgrund och livssituation.

Adopterades sorg - de reaktioner över förlusten av biologiska föräldrar

Bakom varje adoption finns förlust och sorg. Om allt hade varit väl, om livet hade varit rättvist, skulle inga barn förlora sina biologiska föräldrar och alla vuxna människor som ville ha barn skulle kunna avla och föda barn. Men livet är inte rättvist. Och ur förlust och sorg kan växa gemenskap och glädje i en adoption, om man inser att förmågan att älska hänger ihop med förmågan att sörja.

Den här skriften handlar om rätten att sörja det man inte fick. Adopterades sorg är tänkt för dem som i sina yrkesroller möter adopterade men är också skriven för adoptivföräldrar, och givetvis, adopterade. En pusselbit i den fascinerande mosaiken Adoption.

Adoptivbarn 9-12 år - i familj och skola

Att leva med barn är ett av livets sstörsta och rikaste glädjeämnen.

Det händer ju hela tiden så mycket, livet blir aldrig stillastående om man har barn: De utvecklas, de upptäcker världen, de råkar ut för sorger och glädjeämnen, det dyker upp problem som måste lösas nu, genast.

9-12 årsåldern som den här skriften handlar om har två viktiga teman; att förstå och att kunna. För adoptivbarn har de två utvecklingsuppgifterna en speciell innebörd: att ta till sig sin bakgrund och förstå sin adoption och att våga utforska världen för att skaffa sig kunskaper. Den här skriften är tänkt som en hjälp för adoptivföräldrar att hitta sin roll under denna tid i barnens liv.

Bli adoptivfamilj - om tillit och samhörighet

Att adoptera betyder att ta till sig som sin egen. När man använder det uttrycket tänker man på de vuxna, som tar till sig barnet för att göra det till en del av sin familjegemenskap.
Men barnet ska egentligen också adoptera, det ska ta till sig de nya föräldrarna som sina egna. Det är hos dem barnet ska ha sin trygga bas att växa och utvecklas ifrån, att återvända till i tider av sorg och glädje.

Den här skriften vänder sig till dem som står i början av sitt liv som adoptivföräldrar, till dem som ännu inte fått ta emot ett barn och som funderar över hur de kan förbereda sig. Hur kan de på bästa sätt ge barnet möjlighet att adoptera dem? Hur kan de undvika att göra åtminstone några av de misstag de första generationerna internationellt adopterade familjer inte så sällan gjorde...

Tonårstiden - i adoptivfamiljen

Det finns många saker som är aktuella i tonåren: Att ha varit och att bli beroende - oberoende. Kropp och själ. Tillhörighet eller utanförskap. För den adopterade tonåringen har dessa frågeställningar en extra dimension som har att göra med den förhistoria som är knuten till en annan familj i ett annat land.

För adoptivföräldrarna gäller det att hitta fram till en nödvändig flexibilitet, som möjliggör en känsla av familjesamhörighet även i stormiga perioder. Samtidigt som de skall hålla fast vid de normer och värderingar som de upplever som okränkbara.

Det är inte lätt för någon part men det går. Varje familj måste hitta fram till sin samlevnadsform. Det är vad den här skriften försöker säga.

Resan tillbaka - att som adopterad besöka sitt ursprungsland

Alla drömmer väl någon gång om att resa - få bilder och erfarenheter att bära med sig, att återvända till. För internationellt adopterade är resan tillbaka till ursprungslandet en mycket speciell resa - en resa som inte får bli fel. Det är därför viktigt att den planeras väl. Denna skrift ger stöd och användbara, konkreta råd vid förberedelsen.

Vitt som norm - ursprung, adoption, identitet

För att må bra måste man veta vem man är och kunna stå för det. För den som är adopterad och har ett annat genetiskt och etniskt ursprung än sina föräldrar - och morföräldrar, kusiner, kompisar, arbetskamrater - har uppgiften att finna en egen identitet speciella dimensioner.

I den här skriften diskuterar Lene Christensen Kamm, som har flerårig erfarenhet av rådgivning till adopterade och deras familjer, vad som är betydelsefullt i familj och samhälle för att den adopterade ska kunna utveckla en stark och livsbejakande identitet. Famljens villkorslösa acceptans av den adopterade som egen person är den främsta förutsättningen. Utifrån den basen väljer sedan den adopterade sin egen personliga lösning. Vilket kanske betyder att det finns lika många lösningar som det finns internationellt adopterade?

Adoptivbarn & skolan. Hur möter adoptivbarn skolan?

Skolan är i många år en stor och viktig del av barns - och föräldrars - liv. För adoptivbarn kan deras bakgrund ibland betyda komplikationer när det gäller inlärning och samspel.

Hur möter skolan adoptivbarn? Den här skriften kan användas som karta och kompass när det gäller att förstå barnens svårigheter och hitta sätt att hjälpa dem.

Att bli familj med en 6-åring. Om adoption av äldre barn

Adoption av äldre barn är ett ofta hett debatterat ämne. Är det svårare, och i så fall hur mycket svårare, att bli adopterad som 6-åring än som spädbarn? Och hur mycket svårare är det att bli adoptivförälder till 6-åringen jämfört med adoption av en baby? Det finns nästan lika många svar som det finns adopterade och adoptivföräldrar med de här erfarenheterna och som det finns forskningsrapporter i ämnet.

Vad vi säkert kan säga är att ur adoptivföräldrasynpunkt kan adoptionen av ett äldre barn bli ett livsäventyr som ställer många av ens fast rotade föreställningar om familjeliv på ända.

Att adoptera som ensamstående

Ensamstående adoptivföräldrar är idag ingen liten grupp. Det är ofta starka välmotiverade kvinnor som känner att de har mycket att ge ett barn även om de inte har en man vid sin sida. De har lyckats övertyga både svenska och utländska myndigheter om sin kompetens. Men det är ändå en speciell situation för både mor och barn att stå utan en make och pappa i det dagliga samspelet och i livets alla svängningar av glädje, sorg och bekymmer. Den här skriften försöker ta upp det som utmärker den familjekonstellationen samtidigt som den visar på vad som är gemensamt för alla adoptivfamiljer.

Vem är jag, vem jag vill vara? Om adopterades ursprung och identitet

"Vem är jag, vem vill jag vara?" handlar om identitet. Detta pussel, som vi alla måste lägga av många olika bitar: Det förflutna, det som är idag och det som jag förväntar mig av morgondagen. För internationellt adopterade kompliceras detta pussel av att det förflutna ofta är okänt eller bara delvis känt. Att vara fri att skaffa sig kunskap om sin bakgrund är en mänsklig rättighet; att verkligen göra det kan vara ett äventyr med synnerligen oviss utgång. Den här skriften ger den adopterade vetskapen om att inte vara ensam om sitt dilemma.

Tipsa oss!

Har du andra tips kring litteratur, forskning, appar, bloggar eller sidor och grupper på Facebook som handlar om adoption? Hör gärna av dig till oss på mail