Sponsra en universitetsstudent
Samweli, i staden Uvira, östra delen av Kongo Kinshasa, vill gärna bli lärare, han läser faktiskt vid lärarhögskolan men oroar sig ständigt för att pengarna inte ska räcka till terminsavgifterna, litteraturen eller hyran för det mycket enkla rum han hyr hos släktingar. Hans familj bor i en by ett par timmars skranglig bussresa från staden Bujumbura där han studerar. Samweli är inte heller säker på att han ska ha råd att äta varje dag eller köpa ved till den öppna elden, på gården, där han lagar sin mat.
Det är inte bara små barn som behöver sponsring. När de små barnen har vuxit upp är det många av dem som vill fortsätta med högre studier men som inte har ekonomisk möjlighet till det.
Utvecklingsländerna behöver akademiker! Det är en allvarlig brist på dem i de flesta länder i Afrika t.ex.
Barnen Framför Allt – Fadder har flera studenter som behöver sponsorer, särskilt i Kongo Kinshasa. Som du kan läsa i Isabels inlägg nedan har man ett stort utbyte av studenterna man stödjer. De är vana att uttrycka sig och vill gärna ha kontakt med sina sponsorer. De är intresserade av att träna sin engelska (i Kongo är det annars franska som gäller som skolspråk) och de kan besöka ett internetcafé för att skicka och ta emot e-mail.
Ta kontakt med Staffan Malm staffan.031683626@telia.com för att få sponsra en akademiker.
Faraja och Elia, sponsrade akademiker
För en tid sedanläste jag en notis i BFA:s tidning om två unga studenter i Kongo Kinshasa. Dessa sökte sponsorer för att kunna fullfölja sina studier. Elia och Faraja Mihigo är ett syskonpar som studerar på universitetet, Elia till barnläkare och Faraja studerar ekonomi och vill bli revisor.
Jag kände genast hur viktigt det var att stödja dessa båda ungdomar som bor ett fattigt land och har mycket små ekonomiska möjligheter att skapa sig en framtid genom en yrkesutbildning. Tillsammans med min syster, bestämde vi oss i vår familj för att stödja dem och vi har nu i dryga två år kunnat följa ungdomarna i deras strävan att fullfölja sina studier.
Vi har ofta brevväxlat via e-post under den här tiden och vi har fått höra hur viktig den här hjälpen har varit för dem. De har varit två fantastiska år då vi har fått följa dessa ungdomar. De har berättat om sina drömmar och förhoppningar om att inte bara skapa bättre förutsättningar för dem själva och deras familj i framtiden utan även deras önskan att kunna göra en insats för sitt land och sina medmänniskor. De har berättat om hur svårt det är för fattiga studenter att kunna klara sina studier, inte bara att skaffa nödvändigt kurslitteratur men många gånger även mat för dagen.
Vi har fått ta del av deras vardag och under tiden har vi lärt känna de övriga familjemedlemmarna. Elia och Faraja har en stor familj med en stor syskonskara, och mycket snart kändes det som om vi hade fått en extra familj i Kongo. Faraja som idag är 24 år gammal blir klar med sina studier under hösten 2011. Elia som är 22, har fortfarande några år kvar innan han blir färdig med sin läkarexamen.
I juni drabbades familjen av en stor tragedi då deras mamma, Noëlla, dog väldigt hastigt. Vi kände djupt med dem i deras sorg och situationen för ungdomarna har inte blivit lättare efter detta. Nu känns det ännu viktigare att vi finns med på ett litet hörn och kan stödja dem.
Vi är många som är faddrar till yngre barn och upplever glädjen i att veta att vi hjälper dessa barn till en bättre start i livet. Vi har dock ofta saknat möjligheten att följa någon av dem till en högre utbildning. Det är vår absoluta övertygelse om att utbildning mer än något annat är det bästa sättet att ge människor möjligheter i livet. Att kunna följa Elia och Faraja genom deras studier och vardag har lärt oss mycket. Det har också gett oss ytterligare ett perspektiv i vad det innebär att vara fadder och medmänniska. En erfarenhet som vi inte skulle vilja vara utan.
Isabel Borrás med familj. Västerås